systerfyra

Idag ska vi träffa läkaren och förhoppningsvis få ett besked om vad det är för fel på Ellens tarmar, vad som gör att hon har så ont.



Återkommer.

Jag har blivit erbjuden ett nytt jobb. När jag skrivit på anställningspapprena kommer jag berätta mer.

Måns är inne i en lite trist period där han ofta är rätt arg eller ledsen och då han bl.a. ska bestämma ALLT.

"6 år. Efter den lugna 5-årstiden kommer 6-årstiden som är betydligt stormigare. Det är som om barnet får en stark oro i både kroppen och i själen. Känslolivet åker berg- och dalbana. 6-åringen är skör. Många får psykosomatiska symtom, ont i magen är till exempel mycket vanligt. Precisionen och koordinationen är ofta sämre nu än tidigare.

Vid 6 år är barnet vetgirigt och har lätt för att lära. Han vill ha ordentliga svar, kan argumentera och kompromissa. Gillar att tävla och få beröm. Vill gärna "styla". Kan ta mer ansvar än tidigare." Hämtat här.

 

Och det beror säkert på det i kombination med att han fått ett syskon. I förra veckan var han själv här några dagar och vi var bl.a. på muséet, på McDonken och bibblo och hade hur mysigt som helst.

 

När Linus kom efter några dagar var hade vi en lååååång dag i Mariebergsskogen.

 

Vi gick en rejäl omväg hem och dagen efter hade jag träningsvärk. konstigt nog hade inte barnen det...

Jodå, det rullar på. Både Linus och Måns har varit här i några dagar och för min del har det mesta fokus varit på dom. Det känns som att jag ligger på ganska mycket minus där, har ju knappt sett dom sen Ellen föddes.

Måns har börjat med judo tillsammans med Linus.



Han har varit där några gånger och tyckte det var rätt kul så det är bara att hoppas att han vill fortsätta.

Både Rebecca och jag börjar tycka det är dax för mig att jobba, oavsett hur det är med sjukhusvistelser. Det är rätt jobbigt att vi båda umgås dygnet runt. Ska ringa chefen idag.

I övrigt intet nytt.

Uppdatering: Jag jobbar imorron, tisdag. Skönt!

Lite bilder från helgen med familjen:

Ellen♥ heter numera också Åstedt och inte längre Henningsson. I familjen är det bara Rebecca som fortfarande inte heter Åstedt men det tänker vi justera i samband med vårt bröllop. Exakt datum för det återkommer jag med.

Jag tänker/orkar inte kommentera det trista faktum att Ellen fortfarande är inlagd på barnavdelningen.

• Jag retar mig kopiöst mycket på alla matprogram som är i alla tv-kanaler just nu. Jag ser hellre på porr än matprogram.
• Jag retar mig kopiöst mycket på snön. Är väldigt less på vintern nu, vill ha vår eller sommar och varma soliga dagar.
• Jag retar mig kopiöst mycket på tv4, denna lismande och ständigt politiskt korrekta skitkanal. Inte många bra program där och, jag vet, man behöver inte titta på den. Men den finns. Usch.

De som känner mig vet att jag är en glad, otroligt sympatisk och trevlig människa men rådande omständigheter har förvandlat mig till en gubbgrinig SurPrutt. Fy fan.

Livet är inte direkt en fest nu, snarare tvärtom. Ellen är inlagd på barnavdelningen igen eftersom hon har stora problem med tarmarna. Dessutom en förstorad njure. Det jobbiga är att vi inte vet vad felet är utan man provar sig fram genom att försöka utesluta det ena efter det andra. Jobbigt är det. Jag återkommer.

I övrigt händer ingenting eftersom jag knappt har något liv just nu. Just när man trodde att vardagen skulle börja igen, så...

Det händer inte så värstans mycket nu. Alla dagar är väldigt lika varandra och jag är helt dagvill, har ingen aning om det är måndag eller torsdag. Och jag bryr mig inte heller, koncentrerar mig mest på att dagen ska flyta så smidigt som möjligt, bli frisk och att göra vad jag kan för att familjen ska ha det så bra som möjligt.

Längtar efter riktig vardag igen. Att regelbundet gå till jobbet, träffa kompisar, träna och bitcha mig om hur synd det är om mig. Jag längtar efter vår och att snön smälter. Jag gillar vintern, tro inget annat, men det skulle räcka om den var nån månad bara och inte ett halvår. Det räcker nu.

Jag längtar efter barnen och vill göra saker med dom. På sistone har vi mest umgåtts via telefon och mitt pappahjärta blöder av saknad efter dom.

Men det finns ljuspunkter i tillvaron;

• saker är på gång inom flera områden. Kan inte säga vad just nu men det är saker som gör att jag har hopp om tillvaron.
• Det har vänt. Dagarna blir lite ljusare och det märks främst på eftermiddagen.
• Jag har det otroligt bra och lever i en, för många, fantasivärld. När man ser på tv om Haiti-katastrofen, Operation Smile med mera så inser man vilket otroligt lyxliv jag egentligen har.

Till sist: grejsade med bilder häromdagen och såg att mina barn är ganska lika varandra.



Linus, Måns och Ellen i ungefär samma ålder.

De senaste dagarna har vi börjat få någon sorts rutin i vardagen. Lite ostrukturerad men ändå. Vi vaknar tidigt. In i helvete tidigt. Matar och byter blöja. Försöker somna om. Stapplar upp på morgonen och dricker lite kaffe samtidigt som jag bläddrar i tidningen och minns inte ett skvatt av vad jag just läst så fort jag bytt sida.

Gör några ärenden eller handlar innan man sitter och klipper med ögonen i soffan resten av dagen. Ungefär så. Det har ju varit riktigt skitväder så man inte gärna ger sig ut med barnvagnen eller går utanför dörren överhuvudtaget. Nu är det visserligen plusgrader och om det bara blir lite bättre plogat så...

Börjar jobba igen imorron. (Skulle gjort det men är förkyld, en masse. Till tant doktorn imorron.) Första passet sedan Ellen föddes. Oj. På ett sätt skönt att fly till jobbet och samtidigt trist att vara ifrån Ellen och Rebecca. Vi får se hur det går. Jag har fyra pappadagar kvar att ta ut och ska sätta mig imorron och gå igenom om när det passar att jag tar dom.

Saknar Linus och Måns.

Jag var in en snabbis på jobbet igår, jag skulle ta bild för det nya e-tjänstekortet.



Hann även med att göra en webbaserad säkerhetsutbildning, lite schemaändring och tjôta lite. Känns bra att snart börja jobba igen. Jag har kontrakt på avdelningen ända till i augusti men kommer också ha lite semester i sommar. Tyvärr kommer några av de jag trivs bäst med på jobbet inte att vara där i sommar, de går vidare till andra tjänster, men jag är övertygad att det bllir en bra sommar ändå.

På hemmafronten fortsätter Ellen att växa till sig. Hon lägger på sig mer och mer i vikt och börjar fästa blicken på oss och göra en del andra små framsteg.




Har knappt sett de andra barnen under veckan men jag längtar så jag blir tokig. Smsar fler gånger varje dag med Linus men han är inte lika talför som han var runt jul när han fick sin mobil. Nu svarar han bara på tilltal, typ "Ja.", "Nej.", "Ser på tv" osv. Nästa vecka kommer dom och då börjar även judoträningen. Måns vill åxå prova på. Blir kul!

Har varit hemma sedan mitten av december och börjar nästan längta tillbaka till jobbet. Börjar bli lite less på att gå hemma och mata, byta blöjor, ge medicin så jag ser fram emot att gå till jobbet. Och mata, byta blöjor och ge medicin...

Idag fyller Måns 6 år. Jösses vad snabbt det gått.



(Han har en förmåga att se ut som en liten farbror på en del bilder.)

Eftersom Ellen varit dålig har Linus och Måns inte varit här så mycket som dom brukar men framöver kommer det bli vanliga rutiner igen, dvs varannan vecka. Saknar dom oerhört. Hoppas jag får bra semester i sommar och att jag kan kompensera med att ha dom i flera veckor då.

Stort tack till Zanna för hjälpen med layouten!

Oj, plötsligt var det ett nytt år. Bara sådär. Och året började ganska bra; Ellen sov hyfsat och utan speciellt mycket magont och därmed sov även både jag och Rebecca rätt bra.

På förmiddagen kom Johan och Maria och Alicia förbi på lite fika. Kul, för det blir inte så ofta man ses. Alla har hundra järn i elden och det är mycket som ska hinnas med och därför uppskattar man de korta stunderna man ses rätt mycket. Dom ska själva få en liten om några veckor och jag hoppas Johan och jag kan vara pappalediga samtidigt. Jag har bestämt att vi ska promenera mycket, sitta på caféer och bre ut oss och gå och träna tillsammans. Vi får se hur det blir.

Julen är en sån tid då man brukar träffa nära och kära och umgås. Det är nåt jag kan sakna, nåt jag gör för lite. Bara umgås. Såhär såg i alla fall julafton ut hos oss:





Lite fest och galej var det till skillnad mot igår på nyårsafton då vi låg i varsin soffa med mysbrallor... Rätt skönt det åxå.

God fortsättning.

Ok, bara för att skriva nåt om året:

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? * Ägna mer tid åt mitt välmående; träna, inte stressa osv...
* Ägna mer tid åt familjen.
* Köpa ny bil. BMW.
* Greja i ordning i stugan.
* Eventuellt vara pappaledig i höst.

Jag slutar där och ber om ett godare 2011. 2010 var bra men jag vill ha mer!

Ok. Jag erkänner: jag tycker om att synas och höras. Så, klart och bekräftat. Behöver inte diskuteras mer.

2010 då? Jo, ett stort år för mig. Mycket stort. Först den efterlängtade universitetsexamen. Med fil.kand. Och sen nytt jobb på det. Men störst av allt är ändå kärleken i form av Ellen.



Mer om detta senare.

Bryter här för att åka in till sjukhuset och förhoppningsvis bli utskrivna. (Vi blev utskrivna och är nu hemma allihopa!)

Återkommer och tills dess; Gott nytt år!